Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Ge tre exempel från texten på hur svenska språkspecifika fenomen skapar tolkningsutmaningar, och rangordna dem efter svårighetsgrad.
Expected output
1. Lättast: Dubbelmarkering av bestämdhet ('det stora huset') - regelbaserat men unikt. 2. Medel: Pronominell referens ('den godkände dem') - kräver grammatisk genus-förståelse. 3. Svårast: Semantiskt opaka sammansättningar ('glasklar', 'brandkår') - kräver kulturell och idiomatisk kunskap utöver grammatik.
Model output
Här är tre exempel på svenska språkspecifika fenomen som skapar tolkningsutmaningar, rangordnade efter svårighetsgrad:
1. **Sammansatta ord med opak betydelse (högst svårighetsgrad)** – Exempel: "glasklar" (som betyder "kristallklar", inte bokstavligt "klar som glas") och "brandkår" (som betyder "räddningstjänst", inte bokstavligt "kår för brand"). Dessa kräver kulturell och semantisk kunskap eftersom betydelsen inte är transparent från delarna.
2. **Pronominala referenser med bestämdhet** – Exempel: I meningen "När forskarna presenterade sina resultat för kommittén, godkände den dem utan invändningar" kräver korrekt tolkning att man förstår att "den" syftar på kommittén och "dem" på resultaten, vilket är komplext på grund av svenskans system för bestämdhet.
3. **Dubbelmarkering av bestämdhet i adjektiv+substantiv** – Exempel: "det stora huset" där bestämdhet markeras både genom artikeln "det" och genom böjningen av adjektivet och substantivet, vilket ofta missförstås av utländska talare.