Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Ge tre exempel från texten på hur svenska språkspecifika fenomen skapar tolkningsutmaningar, och rangordna dem efter svårighetsgrad.
Expected output
1. Lättast: Dubbelmarkering av bestämdhet ('det stora huset') - regelbaserat men unikt. 2. Medel: Pronominell referens ('den godkände dem') - kräver grammatisk genus-förståelse. 3. Svårast: Semantiskt opaka sammansättningar ('glasklar', 'brandkår') - kräver kulturell och idiomatisk kunskap utöver grammatik.
Model output
Här är tre exempel från texten på svenska språkspecifika fenomen som skapar tolkningsutmaningar, rangordnade från svårast till enklast:
1. **Sammansatta ord med icke-transparent betydelse (svårast):** Texten nämner att automatiska system ofta misslyckas med att tolka sammansatta ord där betydelsen inte kan härledas direkt från delarna. Exemplen som ges är "glasklar" (som betyder kristallklar) och "brandkår" (som är en räddningstjänst). Detta kräver kulturell och semantisk kunskap som går utöver ren grammatisk analys.
2. **Pronominella referenser (medel):** Texten ger exemplet "godkände den dem", där pronomenet "den" syftar på "kommittén" och "dem" på "resultaten". Att korrekt identifiera vad dessa pronomen refererar till beskrivs som en distinktion som kräver "djup språkförståelse".
3. **Dubbel bestämdhet (enklast):** Fenomenet där bestämdhet markeras både med en artikel och en ändelse på substantivet, som i "det stora huset", beskrivs som en unik struktur som "utländska talare ofta missförstår". Även om det är en utmaning, är det en mer regelstyrd grammatisk egenskap jämfört med de andra två.