Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Ge tre exempel från texten på hur svenska språkspecifika fenomen skapar tolkningsutmaningar, och rangordna dem efter svårighetsgrad.
Expected output
1. Lättast: Dubbelmarkering av bestämdhet ('det stora huset') - regelbaserat men unikt. 2. Medel: Pronominell referens ('den godkände dem') - kräver grammatisk genus-förståelse. 3. Svårast: Semantiskt opaka sammansättningar ('glasklar', 'brandkår') - kräver kulturell och idiomatisk kunskap utöver grammatik.
Model output
Här är tre exempel från texten på hur svenska språkspecifika fenomen skapar tolkningsutmaningar, ordnade från lättare till svårare:
1) Definithetsmarkering: I svenskan markeras bestämdhet två gånger (t.ex. ”det stora huset”), vilket skiljer sig från språk som bara har en artikel. Detta är en annorlunda struktur men ändå relativt lätt att förstå när man väl lärt sig regeln.
2) Sammansatta ord: Orden ”klimatanpassningsåtgärder” och ”vardagslivskompetens” visar hur flera delar fogas ihop till ett begrepp. Även om de kan dekomponeras logiskt, krävs semantisk medvetenhet för att tolka hela innebörden.
3) Pronominella referenser: Exemplet ”När forskarna presenterade sina resultat för kommittén, godkände den dem...” visar hur ”den” och ”dem” syftar tillbaka på skilda referenter (kommittén respektive resultaten). Här blir det särskilt svårt för både språkstudenter och AI-system eftersom man måste förstå kontexten fullt ut för att koppla rätt pronomen till rätt substantiv.