Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Ge tre exempel från texten på hur svenska språkspecifika fenomen skapar tolkningsutmaningar, och rangordna dem efter svårighetsgrad.
Expected output
1. Lättast: Dubbelmarkering av bestämdhet ('det stora huset') - regelbaserat men unikt. 2. Medel: Pronominell referens ('den godkände dem') - kräver grammatisk genus-förståelse. 3. Svårast: Semantiskt opaka sammansättningar ('glasklar', 'brandkår') - kräver kulturell och idiomatisk kunskap utöver grammatik.
Model output
Här är tre exempel från texten på svenska språkspecifika fenomen som skapar tolkningsutmaningar, rangordnade efter svårighetsgrad (från lägst till högst):
1. **Definithetsmarkering** (lägst svårighetsgrad): Svenskan använder dubbelmarkering för bestämdhet, t.ex. 'det stora huset' med både artikel och böjning, vilket utländska talare ofta missförstår men som främst är en grammatisk utmaning.
2. **Pronominella referenser** (medel svårighetsgrad): I meningar som 'När forskarna presenterade sina resultat för kommittén, godkände den dem utan invändningar' kräver distinktionen mellan 'den' (kommittén) och 'dem' (resultaten) djup språkförståelse och skapar komplexitet i referenshantering.
3. **Sammansatta ord** (högst svårighetsgrad): Ord som 'klimatanpassningsåtgärder', 'vardagslivskompetens' eller icke-transparenta som 'glasklar' (kristallklar) och 'brandkår' (räddningstjänst) kräver dekomponering, semantisk och kulturell kunskap, vilket ofta leder till misslyckanden hos AI-system.