Swedish Language Understanding

Vad innebär begreppet 'force majeure' i juridisk kontext enligt rättsfallet, och varför bedömdes leverantörskonflikten inte kvalificera?

Force majeure kräver enligt praxis att hindret är utom säljarens kontroll och inte rimligen förutsägbart vid avtalets ingående. Leverantörskonflikten kvalificerade inte eftersom säljaren hade alternativa leverantörer – hindret var inte oundvikligt och säljaren kunde ha förutsett och undvikit problemet.

Enligt rättsfallet innebär 'force majeure' i juridisk kontext ett hinder som uppfyller två huvudsakliga kriterier enligt 27 § köplagen och praxis (NJA 2019 s. 442):

1. **Hindret måste vara utom säljarens kontroll** - säljaren ska inte kunna påverka eller styra över den uppkomna situationen

2. **Hindret ska inte rimligen ha kunnat förutses** - vid tidpunkten för avtalets ingående ska det inte ha varit möjligt för säljaren att förutse att hindret skulle uppstå

Leverantörskonflikten bedömdes inte kvalificera som force majeure av följande skäl:

**Industriell konflikt hos tredje man utgör inte automatiskt force majeure** - Domstolen konstaterade att en strejk eller konflikt hos en underleverantör inte utan vidare kan åberopas som befrielsegrund.

**Alternativa leverantörer fanns tillgängliga** - Detta var den avgörande faktorn. Säljaren TechnoFlow AB hade möjlighet att vända sig till andra leverantörer när problemen uppstod hos den tyska underleverantören. Eftersom alternativa lösningar fanns tillgängliga ansågs inte hindret vara av sådan karaktär att det berättigade till befrielse från skadeståndsansvar.

Domstolens bedömning visar att force majeure-begreppet tolkas restriktivt och kräver att säljaren verkligen saknat rimliga möjligheter att undvika eller övervinna hindret.