Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Förklara sambandet mellan Jantelagen (1933) och Saltsjöbadsavtalet (1938) i utvecklingen av 'den svenska modellen'.
Expected output
Jantelagen ('Du ska inte tro att du är något') speglade nordiska värderingar om kollektiv före individ. Denna mentalitet om social sammanhållning och minskad elitbildning skapade kulturell grund för Saltsjöbadsavtalet 1938, där fackföreningar och arbetsgivare kunde enas om samförståndslösningar istället för klasskamp.
Model output
Jantelagen (1933) och Saltsjöbadsavtalet (1938) är två nyckelkomponenter i utvecklingen av den svenska modellen eftersom de speglar och förstärker samma grundläggande hållning: betoning på social sammanhållning, jämlikhet och konfliktlösning genom samarbete snarare än konfrontation.
Jantelagen var en kulturell norm som betonar ödmjukhet och motverkar överdriven individualism eller elitism. Denna attityd bidrog till att arbetsmarknaden såg kollektiva lösningar och gemenskap som en väg till stabilitet, och det gjorde kritik av gruppen eller främmande privilegier mindre acceptabelt.
Saltsjöbadsavtalet från 1938 var det konkreta politiska uttrycket för samma grundläggande idé: ett avtal mellan fackföreningar och arbetsgivare som upprättade ramarna för samförstånd och konfliktlösning genom förhandlingar och centrala kollektivavtal. Detta var centralt för etableringen av "den svenska modellen" med socialt partnerskap istället för klasskamp.
Tillsammans mogna dessa element under 1930- och 1940-talen: kulturell norm av jämlikhet och samarbete (Jantelagen) plus institutionell mekanism för samarbete i arbetslivet (Saltsjöbadsavtalet) som möjliggjorde fortsatta välfärdsreformer och ett stabilt välfärdssamhälle i efterkrigstiden.