Input Tokens
0
Output Tokens
0
Duration
0
Cost
0
Context
Input
Vad var Per Albin Hanssons folkhemsvision från 1928 och hur kopplade den till svensk politik?
Expected output
Hanssons folkhemsvision från 1928 beskrev Sverige som 'det goda hemmet' där 'det inte finns några privilegierade eller tillbakasatta'. Visionen blev grundstenen för den svenska välfärdsmodellen och socialdemokratisk politik, och påverkade välfärdsreformer från 1930-talet och framåt.
Model output
Per Albin Hanssons folkhemsvision från 1928 framställde Sverige som "det goda hemmet" — ett samhälle där "det inte finns några privilegierade eller tillbakasatta". Visionen betonade jämlikhet, social solidaritet och kollektivt ansvar och var djupt rotad i socialdemokratisk idévärld och nordisk samarbetslängtan.
I svensk politik blev folkhemstanken en grundläggande ideologisk riktlinje för den så kallade svenska modellen. Den användes som motivering för omfattande välfärdsreformer från 1930‑talet och framåt (en tredje väg mellan kapitalism och socialism), familje- och befolkningspolitiska insatser inspirerade av Alva och Gunnar Myrdal, och en aktiv statlig politik för att forma sociala förhållanden. Kulturfaktorer som Jantelagen och institutionella lösningar som Saltsjöbadsavtalet (1938) förstärkte samförståndet mellan fack och arbetsgivare och gjorde genomförandet av politiken möjligt.
Efterkrigstida reformer — exempelvis allmän sjukförsäkring (1955), ATP‑pensionen (1960) och sex veckors semester (1963) — byggde vidare på folkhemstanken. Idén om folkhemmet fortsätter att vara en central referens i svensk politik, även om den prövas av senare utmaningar som globalisering, integration och ekonomiska kriser.