Swedish Language Understanding

Analysera de femininfeministiska idéerna som Albert uttrycker i 1839 års text. Hur radikala var dessa för sin tid?

Albert föreslår samlevnad utan äktenskap baserat endast på kärlek, vilket var extremt radikalt 1839. Han ifrågasätter kyrkans och statens kontroll över relationer och kvinnans underordning. Dessa idéer föregick både civil vigsel (1909) och moderna feministiska rörelser med över 100 år, vilket gjorde dem revolutionära för biedermeiertidens Sverige.

I den angivna texten från Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” (1839) uttrycker Albert idén om att två människor kan leva tillsammans baserat på sann och äkta kärlek, utan att behöva kyrkans och statens välsignelse i form av ett konventionellt äktenskap. Han menar att kärleken är den enda lagen som räknas och att individer är fria varelser som inte ska låta andra bestämma över deras hjärtangelägenheter.

Även om Albert formulerar detta i allmänna termer om individuell frihet, var dessa idéer djupt ”femininfeministiska” för sin tid genom sina praktiska konsekvenser för kvinnan. Under 1800-talet förlorade kvinnor i stort sett sin rättshandlingsförmåga, sitt namn och sin egendom vid giftermål och blev omyndiga under sin make. Genom att föreslå en samlevnad utanför äktenskapet erbjöd Albert en väg för Sara (och andra kvinnor) att behålla sin självständighet, sitt namn och sin egendom, vilket direkt adresserade de tankar Sara själv uttryckte om kvinnans underordnade ställning och förlusten av sin egen vilja och egendom vid giftermål.

Dessa idéer var extremt radikala för sin tid (1839). Svenska samhället var djupt konservativt och byggde på starka kyrkliga och statliga normer kring äktenskapet som institution. Att förespråka en friare form av samlevnad, baserad enbart på samtycke och kärlek utan samhällets sanktion, bröt mot rådande moral, lag och sociala konventioner. ”Det går an” orsakade en enorm skandal i Sverige och ledde till att Almqvist förlorade sin akademiska tjänst, vilket understryker hur provocerande och nydanande Alberts (och författarens) tankar var för 1800-talets första hälft.